Dasajin Krishnaraj från Oneness University talar här om förhållandet mellan känslor och tankar och om vad verklig kärlek är.
Att älska är att acceptera dig själv som du är
Den kärlek vi talar om här är inte på tanke nivå eller genom perspektiv, utan mer på en nivå av känsla. Vi behöver kunna skilja tankar från känslor, så många olika sorters tankar kommer upp på en dag. Tankar ändrar sig hela tiden, negativa och positiva. Tankar är i sinnet. Den andra komponenten vi ofta inte lägger märke till är våra känslor. Känslor är fysiska i kroppen, du kan känna dem i hjärtat, det är något väldigt kompakt.
Du kan ha goda känslor om Gud av olika slag, att livet är vackert och att universum är fantastiskt. Om du känner dessa positiva känslor så när tankar kommer upp under dessa känslor kan du lägga märke till att tankar inte stör dig lika mycket, som t.ex. att nåt kommer gå helt fel i morgon, du märker bara att de passerar igenom. Om känslan är att du är tacksam eller glad verkar tankar bara vara något som oskadligt kommer och går. Känslor är alltid mer kraftfulla än tankar.
I kontrast, om du har djupa smärtsamma känslor som depression, djup ensamhet, raseri, känner dig negligerad och du ger näring till de känslorna, kommer du se att det är nästan omöjligt att ha positiva tankar. Och även om du har dem så kommer snabbt känslorna inkräkta på dessa tankar och undertrycka dem och då kommer du fortsätta ha dessa negativa känslor. Det här är för att ge klarhet vad det är som händer på tanke nivån och på känslonivån. Känslor är mer fysiska.
Att älska dig själv är en känsla, inte bara en tanke eller perspektiv där du säger ”Jag är vacker” ”livet är perfekt”, ”inget är fel med mig”, ”allt är väl”, Du kanske känner någon tröst och befrielse, någon konflikt kanske lugnar ner sig men den verkliga processen att älska dig själv är när KÄNSLAN du håller om dig själv har skiftat. Det är som att du fysiskt känner hur underbart livet är där du kan slappna av och njuta i vinden.
Den känslan sker när det är frånvaro av motstånd. Den sker när du inte kämpar med något och när du upplever att vad som än händer, dina laddningar och negativa motstånd. Vad som skiftar är din KÄNSLA. Tankar kanske fortsätter att vara det samma men helt plötsligt skiftar känslorna du kanske hade med de tankarna, och tankarna stör dig inte. Tankarna får dig kanske får dig att skratta oavsett hur hemska tankarna är. Det är inte tanken som räknas. Det är känslan som gör all skillnad.
Varför har vi negativa känslor? Vi har negativa känslor för att vi stoppar upp våra känslor. Vi är inte bekväma med vad som är där och vi blockerar dem från att komma igenom och detta orsakar negativitet. Hela processen av att trycka ner känslor, kontrollera dem, eller begränsa dem skapar negativitet. Allt som är förtryckt blir negativt.
Nedtryckning och restriktion av ilska, skuld och rädsla binder sig vid tankar och gör dem mer negativa. När vi begränsar dessa känslor genererar det helt naturligt negativa känslor. Denna negativa känsla binder sig vid de negativa tankarna och stödjer dem. När rädsla först kommer så är det inte ett så stort problem. Allteftersom du tillåter negativa känslor att stanna kvar inne i dig och ruttna så förstoras det negativa. Nr vi upplever vårt lidande och har uppmärksamheten till våra laddningar så skiftar känslor komponenten och därigenom upplever du en känsla av lättnad.
Det är denna befrielse, upplysning och uppvaknande som AmmaBhgavan pratar om, inte bara intellektuella insikter vi kan skaffa oss. Vi kanske upptäcker att all existens är ett eller att det inte finns någon separation på en intellektuell nivå. Om dina känslor fortfarande är miserabla och vi håller ogynnsamma känslor så spelar allt detta ingen roll. Du kommer fortfarande känna det samma, som samma dåre.
Vad menar vi med att begränsa våra tankar och känslor? Vad är det som hindrar oss från att uppleva vad som är där? Problemet är inte så mycket upplevelsen av lidande eller rädsla, men processen av att namnge och bedöma det som kommer upp för att upplevas. Så många ord binder sig från sinnet. Sinnet försöker omfamna upplevelsen med alla sina åsikter, trosföreställningar och koncept. Hela processen att namnge och döma orsaker en dränering av energi. Allteftersom energin går ner går vi in i en zon av negativa känslor och du börjar må konstigt.
Den acceptans vi pratar om handlar inte om att säga ”Jag vet att jag har rädsla och det är ok.” Den acceptans vi pratar om är att komma förbi den namngivningsprocessen där du inte längre har behov att tillägga ett värde eller ett perspektiv till processen. ”Det är bra, rätt, fel, dålig”. Det handlar om att komma över alla dessa splittrande perspektiv. Total acceptans är möjligt när vi kommer över vårt behov att binda oss vid att namnge och värdera upplevelsen. Det är då du känner ett totalt skift. När inga mentala koncept binder sig vid upplevelsen, när du inte längre tillägger värdering till upplevelsen, då upplever du ren medvetenhet och detta är total salighet. Det är en manifestation av Gud. När du är fylld med ovillkorlig respons till känslan upplevs det som total salighet. Det är väldigt heligt. Det är denna kärlek vi pratar om.
Kan du titta på dina tankar, laddningar och livet på detta vis? Om du kan så kommer du se att det känns heligt, att faktiskt ser Gud. När alla våra mentala perspektiv och tillägg faller bort så känns varje upplevelse enorm och helig. Det går inte att placera det in i någon splittrad struktur. Den känslan är kärlek. En sådan känsla av att bara vara och av lättnad. Att du gör ingenting annat, bara ren existens, medvetande och salighet som kallar för Saft Chict Amanda.
Detta händer när vi upplever vad som helst fullt ut. Det finns också en respons på lägre nivå. ”Allt är bra”. ”Mitt sinne är inte mitt sinne, jag har inte ansvar för min laddning. Ingen är ansvarig.” Detta kan du nå på en intellektuell nivå. Du kanske har någon slags befrielse på denna lägre nivå. Den djupare acceptansen sker när du inte kan ge något namn till upplevelsen. Det är vad det är. Du kan inte säga att den är dålig eller bra eller vem är ansvarig för den. Det behövs inte säga någonting – du är i tystnad. Det är vackert, du känner dig uppfylld. Detta kan inte bli analyserat eller satt in i ett mentalt koncept. Det är väldigt fysiskt. Det finns inget sätt att beskriva hur kroppen upplever denna totala bekvämhet och salighet.
AmmaBhagavan talar om något som kallas för ”händelse”. Vad är det? På den intellektuella nivån där vi använder undervisning kan du komma till någon sorts acceptans, tröst och frid. Du kan följa de olika stegen, fråga rätt frågor, stanna kvar vid lidandet och du ser för dig själv hur du går framåt till en viss nivå. Detta känns mycket bättre än det tillstånd du hade förut. Dessa steg och acceptans är baserat på ANSTRÄNGNING.
Det finns en annan nivå där du helt plötsligt finner medvetenhet, acceptans av det som sker helt av sig själv. Du kan inte bara stoppa denna känsla av laddningen. Den verkar ske av sig själv. Det är när detta händer som sinnet inte kan namnge upplevelsen och lägga till en betydelse eller mening till den. DET BARA HÄNDER.
Ett exempel är en flygande drake. När du flyger en drake försöker du få upp draken genom att dra i snöret precis på rätt sätt så att den lyfter från marken och du försöker få den att flyga i luften. Vid en tidpunkt så kommer den ner, den går in i en vindpust och du behöver inte göra någonting förutan att lösa på snöret och låta draken gå upp i luften. Draken kan stanna där uppe för alltid om du binder den vid en påle.
Likaså om du iakttar en örn som flyger så flaxar örnen sina vingar när den lyfter och sen väldigt snart så går den in i vindstömmen. Den flyger inte, den är hållen och görs till att flyga. Örnen glider av sig själv och kan glida i långa perioder. Örnar och gamar är kända för att sova under deras flygtid. Det händer inte med kråkor eller sparvar och andra fåglar för de kan inte röra sig in i bindströmmen. Örnen har besegrat himlen och använder ingen ansträngning.
Det är denna händelse som AmmaBhagavan talar om. För denna händelse behövs det ett skift i den fysiska hjärnan. För denna händelse måste ett högre medvetande och närvaro fylla os. Detta är som vindströmmen. Alla våra övningar är som örnens första flaxande och när vi först drar i snöret till draken. Vi behöver ha våra steg och ansträngningar att göra vår del med intention och agerande. Detta kommer sakta styra dig in i strömmen till ett högre medvetande. Någon klickar helt plötsligt och du gör praktiskt taget ingenting. Du kan inte sluta att uppleva laddningarna, lidanden och medvetenheten. Det händer bara. Laddningen kommer upp och blir upplevd och du gör ingenting. Det finns en känsla av självhat och helt plötsligt är det ett skift, du gör ingenting. Det bara händer.
Så fortsätt därför att acceptera dig själv, din kropp, dina känslor, din livssituation, dina misstag, dina uppbrott, dina upplevelser. När du blir påmind om detta använd dig av de olika stegen vi gett och försök stanna kvar i känslan. Gör dina ansträngningar och likaså kom ihåg att ansträngningarna är där för att styra dig in i flödet av Gudomlig Nåd.
Från min egen upplevelse av detta skift när AmmaBhagavan gav oss deeksha och ledde oss in i en process. När jag gick igenom min träning satte jag en intention att uppleva mig själv helt och hållet. Jag ville uppleva alla mina rädslor och laddningar. Jag brukade göra mitt bästa att praktisera detta. När jag satt i mitt rum kom det en känsla av rädsla inkrypande. Jag kunde sitta i samma position och uppleva rädsla tills känslan lämnade mig. Med en djup ångest som greppade tag i mig kunde jag ligga på en plats i en halvtimme eller timme så min uppmärksamhet kunde stanna på känslan, till känslan avtog. Jag trodde jag hade häng på processen.
En gång gav AmmaBhagavan oss deeksha och kände något väldigt annorlunda. Jag brukade känna en känsla av lättnad på det mentala planet. För första gången kände jag hela kroppen skaka i rädsla och så intensivt. Helt plötsligt var det en explosion och hela kroppen är en känsla av salighet. Detta fortsätta att hända igen och igen och jag kunde se klart att jag inte gjorde någonting, det var kroppen som gjorde det. Jag brukade känna en våg av rädsla från min fot till mitt huvud och sen en förlösning och kroppen hade en ström av salighet som rusade som en våldsam ström.
After detta såg jag att det inte fanns något JAG som försökte stanna kvar med min rädsla eller känsla, det bara HÄNDE. Så snart kroppen går in i negativa känslor som smärta eller lidande så känns det omedelbart som att hela kroppen tar eld och någonting brister och detta följer av en explosion av salighet. Medvetenheten är så intensiv, den upplever bara allt som händer inne i mig.
Bhagavan brukade tala om för oss att medvetenhet är som en förbränningskammare. Vilken del eller känsla som kommer in brinner omedelbart och förlöser energi. Detta började jag att se från min egen process. Känslan är förvandlad till salighet. När medvetenheten är obehindrad så blir mina känslor omvandlade till salighet.
Allteftersom denna process fortsatte började jag känna mig så bra. Detta är en väldigt fysisk känsla av att känna sig så bra. Jag tappade mitt behov av att lägga till värdering från mitt sinne. Processen av att bara känna rädsla och känna att hela kroppen skakar och att se kroppen reagera är så saligt och så komplett att det inte finns något rum för perspektiv att komma upp eller tillägga något. Det är så chockerande och det vänder mig in i tystnad och jag kan inte säga någonting om det. Det är vad det är och det är vackert. Det är så intensivt, det är så stilla, det är så kraftfullt.
Från denna upplevelse förstod jag vad AmmaBhagavn menade med ”händelse”. Det är denna händelse som Oneness Blessing är skapad för och avsedd att producera. Självfallet kan vi hjälpa denna händelse om vi har investerat någon mängd ansträngning. Praktisera undervisningen, upplev lidandet och dina känslor och gör ansträngningen men vet att detta bara är en del av jobbet. Vi måste vara tålamodiga och öppna oss för Gudomlig Nåd för detta är händelsen som sker. V måste tålamodigt vänta för vindens strömmar att lyfta oss.
Blessingen idag är för denna händelse att hända i våra liv. Stäng ögonen med ryggen rak. Ta din närvaro till hjärtat. När du mediterar på hjärtchakrat, försök tona in dig på en känsla av tacksamhet. Se det som en fysisk sensation i din kropp, invaggad i tacksamhet. Inte bara ord av tacksamhet. Uppmärksamma det behagliga känslan av tacksamhet och tillåt dig själv att sjunka ner i den känslan.
Frågor och Svar:
Fråga: Jag ger Blessings till mina anställda. 2 av de deltagande är Muslimer. Jag berättade om gudomlig intelligens och nåd och dessa ord verkar inte ha ett gensvar för dem. På vilket sätt kan vi förklara detta för någon som har Muslimsk tro.
Svar: De förstår alldeles säkert känslan av närvaron av Gud och att ta kontakt med närvaron av Gud.
Fråga: Efter min första Level 2 i Indien i April 2008 har min känsla av smak försvunnit. Jag har försökt healing av olika slag och fysiska och energi reningar men utan resultat.
Svar: Jag förstår inte varför detta skulle kunna hända. Sök medicinsk hjälp och testa vad som kan vara orsaken av detta.
Fråga: Jag upplever intensiv ryggsmärta de senaste månaderna om håller mig vaken på nätterna. Jag försöker stanna kvar i känslan.
Svar: En nivå är laddningarna du måste uppmärksamma, vilket du kanske redan gjort. Se om det finns ett mönster och tendens i ditt liv att gå in i besvärliga situationer och svårigheter och sen bryta genom det. Om detta är fallet har sinnet blivit utsatt för mönster av att se problem och sen fixa dem. Detta mönster skapar ett behov av att alltid ha problem för meningen i vårt liv kan vara att vi alltid vill ha besvärliga situationer som sen ska lösas. Jag vill att du kollar detta och se om du alltid haft dessa mönster. Det kan också vara ett rent fysiskt problem. Sök medicinsk hjälp, se om det är relaterat till platta fötter, diet etc.
The love we are talking about here is not at the level of thoughts or perceptions but more at the level of feeling. To differentiate thoughts from feelings, so many different kinds of thoughts arise in a day. Thoughts change all the time, negative and positive. Thoughts are in the mind. The other component we don’t often pay attention to is our feelings. Feelings are physical in the body, you can feel it in the heart, it is something very solid.
You can have auspicious feelings about God being kind, that life is beautiful and the universe is wonderful. If you are feeling these positive feelings, when thoughts arise during these feelings, you can notice that the thoughts don’t burden you much, like something might go wrong tomorrow, you notice them just passing through. If the feeling is of being grateful or being happy, thoughts just seem like something harmless arising and ceasing. Feelings are always more powerful than thoughts.
In contrast, if you are having deep painful feelings of depression, deep lonliness, rage, feeling neglected and you nurture that feeling, you will see it is almost impossible to have positive thoughts. And even if you have them, the feelings will quickly encroach upon those thoughts and subdue them and then you will continue to have this negative feeling. This is to clarify what is happening at the level of thought and the level of feeling. Feelings are more physical.
Loving yourself is a feeling, not just a thought or perception saying “I am beautiful,” “life is perfect,” “nothing is wrong with me,” “everything is fine,” you may feel some solace and liberation, some conflict may calm down but the real process of loving oneself is where the FEELING you hold about yourself has shifted. It is like you physically feel how wonderful life is where you can relax and enjoy the breeze.
That feeling happens when there is absence of a resistance. When you’re not fighting with anything and when you are experiencing whatever is happening, your charges and negative perceptions. What shifts in you is FEELING. Thoughts might continue to be the same but suddenly the feelings you have about those thoughts has shifted and the thoughts don’t bother you. Your thoughts might make you laugh no matter how nasty the thoughts are. It is not the thoughts that matter. It is the feeling that makes the difference.
The 9 step process helps us to snap the negative feelings and gives us practice embracing the feelings. Why do we have negative feelings? We have negative feelings because we bottle up our experience. We’re not comfortable with what is there and block them from going through and this causes negativity. The whole process of suppressing feelings, controlling, or restricting creates negativity. Anything suppressed becomes negative.
The bottling up and restriction of anger, guilt and fear attaches to the thoughts and makes them more negative. When we restrict these feelings, it naturally generates negative feelings. That negative feeling gets attached to those thoughts and make them even more consolidated. When fear comes fresh it is not so much of a problem. As you allow negative feelings to stay inside you and rot, it magnifies the negative. When we experience our suffering and pay attention to our charges in the 9 steps, the feeling component is shifting and thereby you experience a sense of ease.
That is the liberation, enlightenment, awakening that AmmaBhagavan are talking about, not just intellectual insights we gain. We may discover all existence is one or there is no separation at an intellectual level. If our feelings are still miserable and we hold inauspicious feelings, it doesn’t really make a difference. You’ll still feel the same way, like the same fool.
What do we mean by restricting our thoughts and emotions? What is hampering us from experiencing what is there? The problem is not so much the experience of suffering or fear, but the process of naming and judging that comes up with the experience. So many words are getting attached from the mind. The mind tries to wrap the experience with all its opinions, beliefs, and concepts. The whole process of naming and judging causes a drain of energy. As energy dips, we enter into a negative feeling zone and you start feeling strange.
The acceptance we are talking about is not about saying, “I know I have fear and it is fine.” The acceptance we’re talking about is about getting past that naming process where you no longer have a need to add a value or perception to the process. “It is good, right, wrong, bad.” It is about getting over all these divisive perceptions. Total acceptance is possible when we get over the need to attach names and value added to the experience. That is when your feeling completely shifts. When no mental concepts get attached, when you can no longer add value to the experience is pure awareness and consciousness and this is felt as total bliss. It is the manifestation of God. When you are filled with unconditioned response to feelings, it feels completely blissful. It feels very sacred, holy. That is the love we’re talking about.
Can you look at your thoughts, charges, and life like this? If you can, you will see it feels so holy, that you’re actually seeing God. When all our mental perceptions and additions fall away, every experience feels vast and holy. You cannot place it into any divisive framework. That feeling is love. Such a feeling of being and ease. That you’re doing nothing else, just pure existence, consciousness, and bliss what we call Sat chit ananda.
This happens when we experiencing anything completely. There is also a lower level response. “Things are fine.” “My mind is not my mind, I’m not responsible for my charges. No one is responsible.” You can achieve this at an intellectual level. You may have some kind of liberation at this lower level. The deeper acceptance is when you are unable to give any name to the experience. It is what it is. You cannot say it is bad or good or who is responsible for it. No need to say anything - you are silent. It is and it is beautiful, you feel fulfilled. This cannot be analyzed or put into mental concepts. It is very physical There is no way to explain how the body feels this total comfort and bliss.
AmmaBhagavan speak of something called a “happening”. What is it? At the intellectual level using the teachings, you can come to some acceptance, solace and peace. You can follow the 9 steps, ask the right questions, you can stay with the suffering and you will see yourself moving forward to some level. This feels better than earlier states. These steps and acceptance is based on EFFORT.
There is another level when you suddenly find awareneness, acceptance is happening on its own. You cannot just stop the feeling of the charges. It seems to be happening on its own. When this happens is when your mind will not be able to name the experience and add meaning. IT HAPPENS.
An example is like flying a kite. When you start flying a kite, you try to get the kite up by pulling the string just right as you lift it from the ground, trying to keep it in the air. At some point as it ascends, it enters a wind current and you need do nothing except to release the string to suspend the kite in the air. The kite can stay suspended forever if you tied it to a pole.
Also, if you watch the flight of an eagle, the eagle flaps its wings to take off and then very soon, it enters the wind current, it is not flying, it is being held and made to fly. The eagle is soaring on its own and can soar for long periods of time. Eagles and vultures are known to sleep in their flight. The same doesn’t happened with crows or sparrows and other birds because they cannot move into the currents. The eagle has conquered the skies and is using no effort.
That is the happening that AmmaBhagavan are speaking about. That happening requires a shift in the physical brain. For that happening, a higher consciousness and presence must fill us. This is like the wind current. All our practices are like the eagle’s initial flapping and pulling the kite. We must have our steps and effort to do practices as our part with intent and action. That will slowly steer you into the current and higher consciousness. Something suddenly clicks and you are doing practically nothing. You can’t stop experiencing your charges, suffering, and awareness. It is all just happening. The charge is coming up and being experienced and you are doing nothing. There is a feeling of self-hate and suddenly it shifts, you are doing nothing. It just happens.
So therefore, keep practicing accepting yourself, your body, your feelings, your life situations, your mistakes, your breakups, your experiences. As you recollect all of this, use the 9 steps and try to stay with the feelings. Do your efforts and also remember the efforts are to steer yourself into the current of divine grace.
Krishnaraj’s experience of this shift when AmmaBhagavan gave us deeksha and subjected us to a process. Going through my training, I set an intent to experience myself completley. I wanted to experience all my fears and charges. I used to do my best to practice this. Sitting in my room, a feeling of fear creeps in. I would sit in the same posture to experience the fear until the feeling leaves. With a deep anxiety gripping me, I might lie in one place for one half hour or a whole hour so my awareness would stay on the feeling, until the feeling would subside. I thought I had the hang of the process.
One time AmmaBhagavan gave us deeksha and I felt something very different. I used to feel a sense of relief at the mental level. For the first time, I felt the whole body is shivering in the fear and so intense suddenly there is an explosion and the whole body is a feeling of bliss. This kept happening again and again and I could clearly see I was not doing anything, the body was doing it. I used to feel a gush of fear from my foot to my head and then releasing and then my body would have current of bliss rushing in like a violent stream.
After this I saw there was no need for ME to try to stay with my fear or emotions, it was HAPPENING. No sooner the body moves into a negative feeling like pain and suffering, it immediately feels like the whole body is catching fire and something is bursting and this is followed by explosion of bliss. Awarenenss is so intense. Consciousness is so intense it is just experiencing everything that is occurring in me.
Bhagavan used to tell us that consciousness is like a combustion chamber. Any part or feeling that enters instantly gets burned and releases energy. That is what I began to see from my process. The feelings are converted to bliss. When consciousness is unencumbered, my feelings are getting converted into bliss.
As this process went along, I began to feel so good. This is a very physical feeling of being so good. I lost the need to add any value from my mind. The process of just feeling fear and feeling whole body shiver and seeing the body react is so blissful and so complete that there is no space for the perceptions to arise, for the mind to add anything in. It is so shocking and it is turning me into silence and I can’t talk anything about it. It is what it is and it is beautiful. It is so intense, it is so still, it is so powerful.
From this experience I understood what AmmaBhagavan mean about the happening. This is the happening that the Oneness Blessing is created for and intended to produce. Of course, we can facilitate this happening only if we have initially invested some amount of effort. Practice the teachings, experience our suffering and your feelings and make the effort but know that this is only part of the job. We must be patient and open ourselves to divine grace for this the happening to occur. We have to patiently wait for the wind current to lift us up.
The blessing today is for this happening to occur in our lives. Close your eyes with spine erect. Bring your awareness to heart chakra. As you meditate on the heart chakra, try to tune into a feeling of gratitude. See it as a physical sensation in your body, swaying in gratitude. Not just words of gratitude. Pay attention to the pleasant, physical feeling of gratitude and allow yourself to immerse into that feeling.
Questions and Answers:
Q1: I offer the blessing to my employees. 2 Muslim women participate. I explained about divine intelligence and grace and these words don’t seem to resonate for them. What is a good way to explain to someone of the Muslim faith.
A1: The do understand the feeling of the presence of God and connecting to the presence of God.
Q2: After my first level 2 in India in April 2008, my sense of taste is gone. I’ve tried healing practices and physical and energetic cleanses to no avail.
A2: I don’t understand why this might happen. Seek out medical attention to test what might be causing this.
Q3: I’m experiencing intense back pain for the last several months that keeps me awake at night. I try to stay with the feeling.
A3: One level is the charges you must attend to which you may already been doing. If there is a pattern in your life to face troublesome situations and adversities and cutting through it. If that is the case, the mind has been faced with the pattern of seeing problems and fixing them. This pattern creates a need to always have problems because the meaning in our life may be to be always troubleshooting. I want you check this and see if you’ve always been troubleshooting. This may be a purely physical problem. Seek out medical attention, see if it’s related to flat feet, diet, etc.
9 STEPS FROM LAST MONTH’S CALL:
9 Steps for Handling our Experiences from Oneness Conference in Milan by Sri Anandagiriji:
1- Become conscious that we are suffering. We need to admit it . When a charge surfaces, when we are not feeling all right, the force of habit and social conditioning is to tell ourselves that we are feeling fine. When we are in pain and suffering, we need to acknowledge and accept it. No need to make any effort to move away from it. When you are in fear, there is no point to say you are feeling fine. Admit you are feeling low.
2- Become aware of habitual questions of the mind to take us away from the discomfort. The mind throws up wrong questions: Who caused this suffering to me? Why did they do it to me? Why should life be so cruel to me? This makes us interested in finding cause and blame to attribute to somebody or a situation and disperses our attention to the questions instead of experiencing what is going on inside. If we get stuck in these questions, we cannot concentrate. What habitual questions are you asking? Once you’re suffering, the important part is how you deal with it. It’s irrelevant about right and wrong or because of who or why you are suffering.
3- Ask the right question. Right questions are driven by a vision to experience our emotions. So the question must be how to I deal with the pain? how do I experience it? how do I become free? This takes you right into the experience instead of distractions of the wrong questions. Liberation comes from the attention to the feeling in our body and our hearts. As we pay attention, this is where the process moves deeper. Who and why are irrelevant. You can feel immense focus building up as you ask the right question of how do I become free of it through the experience.
4- Become aware of the habitual response of blaming, fighting with the situation, or losing all motivation in life. Moving into depression and self-hate. All these are old habits, how we have trained ourselves to deal with it. We fight with ourselves or others, feel guilty, blame others, condemn ourselves or others. Attention is then moving outwards. Constantly prompts you to believe liberation is elsewhere by someone else or situations changing. By doing something else and turning attention away is the habit and the biggest mistake. This brings you more entanglement.
5- Make the decision. Once you know this is a habit and no sense or logic in it. It’s just a track where the mind is moving out of habit. It is foolish. Breaking a habit requires a firm resolve. We need to become clear in ourselves and re-program our responses. Making the decision that I am not moving away from this experience come what may. I’ll do anything and everything required to pay attention to the experience. This will break the old habit pattern. This is not a one day affair. Every time you get in touch with charges and you keep repeating your resolve, you will be more able to engage. It takes practice.
Resolve and face each time and eventually you will have a breakthrough and the process will get easier. Even if we fail 100 times, we need to resolve the 101st time. That is our ultimate goal. We must reach it. No moving away, no other alternative. Body posture will also help to reprogram new habit-to physically anchor by sitting erect as you make the decision. Close your eyes and breathe deeply and keep your left palm below and close it with the right palm on the right thigh. As you inhale, then hold your breadth, make the decision-”I am experiencing this feeling completely.” Then exhale. Do this 7 times.
6- Invoke the divine presence. It’s also a matter of divine benediction. We need the intense focus and extra bit of energy. It’s important that the spiritual energy or kundalini is activated by divine grace. The brain must be pushed into concentrating all attention. This is like focusing a magnifying glass lens onto cotton in the sunlight. That is what is happening in consciousness. Our emotions can undergo a transformation. You can ask for a blessing from AmmaBhagavan by touching their picture or to receive a blessing from another facilitator.
7- Allow yourself to go through the whole experience. Just see what you are feeling physically and go with it. There is nothing to make sense of, it is just an experience to go through.
8- After you complete the experience and feel sense of silence, joy or gratitude, you will make an affirmation that “Suffering is not in the fact, but in my perception.” Repeat this 7 times. With the first hand experience through the first 7 steps, this teaching will be deeply lodged and the next time the teaching will be inside you and you will effortlessly begin to focus inward. Breathe in and out as before, joining hands and your heart — as you breathe in and hold the breath, make the affirmation, and then breathe out.
9- Conclude with expressing gratitude to the divine and/or to AmmaBhagavan.
Spirituality is not so much about experiencing higher states and mystical happenings, but about re-programming our responses. Our responses determine our destiny. If we respond out of old habits, we break up our relationships and cause disease. If we respond through acceptance and experience it and see the transformation, we are creating a new golden age.
Teach yourself this new response and keep doing it. It will become faster and faster. It is like kick starting an engine that has not been started for a long time. If you follow these 9 steps, we are retracing our mind back. If you become a master in this and it is a habit to transform suffering into bliss, imagine how much confidence you will feel.
